Levnadsvanor

Hitta ditt sätt - byt till nyttigare mat. Bild från tittskåp som visualiserar bra val..

För de allra flesta är en god hälsa något av det viktigaste i livet. Det finns samband mellan hälsa och levnadsvanor och du kan själv påverka din hälsa i positiv riktning genom hälsosamma levnadsvanor.

Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet utgör viktiga riskfaktorer för många av vår tids stora folksjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdom, cancer eller typ 2- diabetes. Tillsammans bidrar dessa levnadsvanor till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige.

Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt innebär inte bara att risken för de enskilda vanorna läggs ihop utan medför en synergieffekt, det vill säga att riskerna av flera ohälsosamma levnadsvanor blir större än summan av de enskilda levnadsvanorna. Det är alltså särskilt angeläget att om man har flera ohälsosamma levnadsvanor får hjälp och stöd att ändra sina vanor.

Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2–diabetes.

Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. 

Du vet väl att levnadsvanemottagningen finns?

Levnadsvanemottagningen erbjuder hälsosamtal och stöd för att förbättra dina levnadsvanor. Vi vänder oss till vuxna (från 18 år) som bor i nordöstra Göteborg. Besök är gratis och du kan få stöd av tolk. Kontakta oss gärna!

Sjukhusen i väster möter SIMBA

Som ett led i att förbättra folkhälsan i vår region deltar Sjukhusen i väster i ett hälsofrämjande nätverk, tillsammans med Samordningsförbundet Älv och Kust, Ale kommun, Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Öckerö kommun. Under 2022-2023 gjordes en informations- och utbildningskampanj tillsammans, där hälsosamma levnadsvanor är i fokus.

Om alkohol

Alkohol påverkar alla vävnader i kroppen och bland de många tillstånd som kan vara direkt eller indirekt orsakade av alkohol kan nämnas: cancer i olika organ, neuropsykiatriska sjukdomar, depressioner, hjärt-/kärlsjukdomar, leversjukdomar, skador genom olycksfall och självtillfogade skador.

Alkohol kan dessutom bidra till bland annat benskörhet, nedsatt immunförsvar med dålig sårläkning som följd, nedsatt fertilitet och fosterskador, nervskador, sömnproblem och övervikt. Känsligheten för alkoholens effekter varierar mellan olika personer men kan också variera för en person över tid och beroende på omständigheter. Det finns situationer när man helt bör avstå från alkohol, till exempel under graviditeten, i trafiken, i samband med vissa sjukdomar och när man äter vissa mediciner.

Definition av riskbruk av alkohol

Med riskbruk av alkohol menas att man har en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Ett riskbruk av alkohol innebär för vuxna en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död.

En hög konsumtion definieras som 10 eller fler standardglas i veckan. Om du vid ett och samma tillfälle dricker 4 eller fler standardglas en gång i månaden eller oftare, definieras även det som ett riskbruk.

Gränserna för riskbruk är inte exakta. Hur känslig man är för alkohol kan variera – för vissa personer innebär även en lägre konsumtion en risk.

Har du frågor och funderingar om hur alkohol påverkar hälsan och de olika risknivåerna vid alkoholbruk? Prata med sjuksköterska eller läkare vid ditt vårdbesök.

Telefon- och webbrådgivning

Det finns hjälp att få via telefon och internet. Alkohollinjen, tfn 020-84 44 48, erbjuder rådgivning via telefon läs mer på www.alkohollinjen.se.

För att testa och få råd om dina alkoholvanor, till exempel alkoholtest på www.alkoholprofilen.se 
Webbaserad rådgivning finns på Alkoholhjälpen: www.alkoholhjalpen.se

Så kan du ändra dina alkoholvanor (1177)


Om fysisk aktivitet

Alla vuxna bör vara regelbundet fysisk aktiva och begränsa stillasittandet. Lite fysisk aktivitet är bättre än inget och mer fysisk aktivitet är bättre än lite.  

Minskat stillasittande: Vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.  

Fysisk aktivitetsnivå allmänna rekommendationer för vuxna

  • 150–300 minuter pulshöjande fysisk aktivitet per vecka i måttlig intensitet (exempelvis 30–60 minuter fem dagar per vecka) ...
  • ...eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet med hög intensitet i veckan (exempelvis 25–50 minuter tre dagar i veckan). Eller en kombination av dessa.

Fysisk aktivitet med måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. 

  • Minsta sammanhängande aktivitetstid är 10 minuter . 
  • Muskelstärkande aktivitet av stora muskelgrupper (exempelvis rygg och ben) två gånger per vecka.
  • Personer över 65 år bör träna balans, smidighet och koordination regelbundet, tre eller flera dagar i veckan.  
  • Regelbundna avbrott i stillasittandet.

Vill du veta mer, på fyss.se kan du bland annat läsa mer om fysisk aktivitet vid olika sjukdomar


Om mat

Hälsosamma matvanor är en förutsättning för god hälsa och förebygger vissa sjukdomar. Oavsett om man är frisk eller sjuk är maten en förutsättning för välbefinnande.

Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärtsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad. Hälsosamma matvanor kännetecknas av att intaget av både energi och näringsämnen motsvarar behovet så att risken för undernäring eller övernäring (framför allt ett för stort intag av energi) eller andra kostrelaterade sjukdomar ökar. I hälsosamma matvanor ingår också val av livsmedel, måltidsmönster och hur maten tillagas.

Definitionen av vad som är hälsosamt respektive ohälsosamt vilar idag på god, evidensbaserad grund. Oavsett vad som ibland framtonas i media, finns en bred samsyn inom forskningen vilket bland annat kommer till uttryck i de Nordiska Näringsrekommendationerna från 2012.

Livsmedelsverkets allmänna rekommendationer för att motverka kostrelaterade sjukdomar

 

Folder: Hälsosamma matvanor (pdf)

Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Ohälsosamma matvanor kan innebära både ett för stort eller ett för litet intag av näringsämnen eller livsmedel i förhållande till det individuella behovet.

Ohälsosamma matvanor bedöms sammantaget ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtidig död. Ohälsosamma matvanor ökar risken att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.

Matvanor och sjukdom

Bedömningen av matvanor är komplext och omfattar flera olika faktorer. Rekommendationerna kan därför se väldigt olika ut, och rådgivningen bör därför vara individuellt anpassad.

För många sjukdomar har maten en central roll i den medicinska behandlingen, till exempel vid diabetes, fetma, höga blodfetter, olika typer av livsmedelsöverkänslighet och vid vissa tarm- och njursjukdomar. För dessa sjukdomar finns förutom hälsosamma matvanor specifik kunskap om klinisk nutritionsbehandling vilken bör utföras av legitimerad dietist.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet och arbetar för säker mat och bra dricksvatten. Har du koll på dina matvanor? På matvanekollen på Livsmedelsverkets webbplats finns ett enkelt snabbtest. Du får också tips på hur du skulle kunna äta för att förbättra matvanorna.

Vill du läsa mer om hur hälsosamma matvanor kan se ut och vilka typer av livsmedel som kan hjälpa dig att må bra och minska risken för olika sjukdomar. Besök Livsmedelsverkets webbplats.


Om tobak

Här har vi samlat information till dig som vill veta mer om tobakens effekter på din hälsa och var du kan få råd och stöd med att bli tobaksfri.

Rökning

När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. All rökning är förknippad med hälsorisker och är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Varannan daglig rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Det bästa du kan göra för att minska risken för sjukdomar är att sluta röka. När du gör ett rökstopp reagerar kroppen nästan omedelbart och börjar återhämta sig. Därför är det aldrig för sent att sluta röka och ge dig själv chansen att må bättre. Rökning kan också leda till försämrad effekt av sjukvårdande behandling, försvåra tillfrisknande och ökar komplikationsrisken i samband med operation. Tobaksröken innehåller förutom nikotin cirka 8000 olika kemiska ämnen däribland en del giftiga tungmetaller och kolmonoxid.

Snusning

Att vara beroende av snus handlar till stor del om kroppens starka nikotinberoende. Snus innehåller cirka 3000 kemiska ämnen varav 28 är cancerframkallande och kan innehålla upp till åtta gånger mer nikotin än cigaretter. Snus ökar risken för diabetes typ 2, vissa typer av cancer och kan ge skador på slemhinnor i munnen.  Daglig snusning hos vuxna ger en något till måttlig förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död. Negativa effekter av snus vid graviditet och amning för såväl modern och som för fostret är väldokumenterade

Passiv rökning

Du som andas in andras tobaksrök, utsätts för så kallad passiv rökning. Passiv rökning är också skadligt och kan göra dig sjuk. Allergi och astma kan till exempel bli sämre. Förutom att orsaka irritation i näsa och luftvägar som till exempel hosta, ökar passiv rökning risken för hjärtinfarkt, stroke och olika typer av cancer. Barn är särskilt känsliga eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. De kan få allvarliga infektioner och astma. Passiv rökning är även en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Vattenpipsrökning

Vid rökning med vattenpipa kan rökaren få i sig både nikotin, kolmonoxid och andra cancerogena ämnen om den massa som röks innehåller tobak. Även rökmassa som inte innehåller tobak kan medföra hälsorisker. Vid vattenpiprökning skapas stora mängder rök vilket ger höga nivåer av skadliga partiklar i luften. En session på en timme motsvarar röken från 100 cigaretter enligt WHO. Analyser av röken visar att den innehåller minst lika mycket kolmonoxid, tjära, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som cigarettrök. Dessa ämnen orsakar samma sjukdomar som rökning av konventionella cigaretter

Elektroniska cigaretter

Att röka en e-cigarett innebär att man inhalerar en vätska som förångats till rök via ett munstycke. Det kallas "att vejpa". E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen. E-cigaretterna kan även innebära nya risker för hälsan. Förutom att avge skadliga metaller och aldehyder har e-cigaretternas smaksättningar lyfts fram som potentiellt hälsovådliga. Regleringen av e-vätskor är i nuläget begränsad, och de kan innehålla ämnen som är direkt skadliga att andas in. Ännu finns dock ingen tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. Argumenten mot e-cigaretten riktar sig mot att den innehåller nikotin, vilket innebär att man behåller både nikotinberoendet och vanan och det kan göra det svårare att komma ifrån beroendet. E-cigaretten befaras också kunna fungera som en tillvänjning till cigaretterökning för ungdomar. Slutligen avger e-cigaretten även en slags ånga eller ”passiv rök”.

Tobakens miljöpåverkan

Tobaksindustrin har en stor negativ miljöpåverkan och tobaksproduktionen i världen står för större klimatbelastning än vad Sveriges samlade utsläpp gör. Tobakens allvarliga konsekvenser för miljö och klimat utgör ett hinder för att världen ska kunna nå FN:s globala hållbarhetsmål till år 2030. För mer information om tobakens miljöpåverkan:
 www.tobaksfakta.se
Tobaksindustrins miljöpåverkan – en genomgång av forskningsläget_2020

Stöd och hjälp att sluta med tobak

Det är aldrig för sent att sluta med tobak. Att vara rök- eller snussugen handlar till stor del om kroppens starka nikotinberoende men handlar också om vanor och inlärt beteende.

Din vårdcentral

Här kan du få råd och stöd av diplomerade tobaksavvänjare.
www.vgregion.se

Stöd via webb eller telefon

Hälsocoach online

Hälsocoach online är en kostnadsfri tjänst och för alla som är 16 år eller äldre och bor i Västra Götaland. Mer information finns på www.vgregion.se/halsocoach

1177

På webbplatsen www.1177.se under "Liv och hälsa" kan du läsa mer om stöd för att sluta röka.

Sluta röka-linjen

Sluta röka-linjen Ring 020- 84 00 00 eller gå in på www.slutarokalinjen.se
Alla samtal är kostnadsfria och du kan vara anonym. Även närstående som undrar hur de kan stötta någon är välkomna.

Tobak och din hälsa – informationsmaterial


Så kan du få stöd och hjälp att uppnå bättre levnadsvanor

Det finns många som kan stötta dig med att uppnå en bättre hälsa. Här har vi samlat några bra tjänster och stödfunktioner.

Hälsocoach online – Västra Götalandsregionen

Digital, personlig hälsocoachning som är kostnadsfri för alla Västra Götalandsbor som är 16 år eller äldre. De bistår med hjälp gällande träning och kost, men också alkohol- och tobaksvanor.

Levnadsvanemottagning Angered – Angereds närsjukhus

Du som bor i nordöstra Göteborg kan få stöd av levnadsvanemottagningen, som erbjuder hälsosamtal och kan hjälpa dig med att förbättra dina levnadsvanor.

Levnadsvanetest 

Här kan du helt anonymt göra ett levnadsvanetest, för att få en översikt av dina levnadsvanor.

Fritidsbanken

Låna sport- och fritidsutrustning gratis i 14 dagar. 

Tobaksavvänjning

Om du behöver hjälp med att sluta röka så ska du i första hand kontakta din vårdcentral och se vilket stöd de kan erbjuda eller hänvisa dig till. Du kan även kontakta Sluta-röka-linjen som erbjuder en stödlinje och chatt för hjälp med att sluta röka eller snusa. 

Alkohollinjen

Gratis och anonym stödlinje till den som funderar över sina alkoholvanor.


Charlotta Bertolino

Folkhälsoplanerare

Telefonnummer