Levnadsvanor

För de allra flesta är en god hälsa något av det viktigaste i livet. Det finns samband mellan hälsa och levnadsvanor och du kan själv påverka din hälsa i positiv riktning genom hälsosamma levnadsvanor.

Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga.

Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet utgör viktiga riskfaktorer för många av vår tids stora folksjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdom, cancer eller typ 2- diabetes. Tillsammans bidrar dessa levnadsvanor till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige.

Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt innebär inte bara att risken för de enskilda vanorna läggs ihop utan medför en synergieffekt, det vill säga att riskerna av flera ohälsosamma levnadsvanor blir större än summan av de enskilda levnadsvanorna. Det är alltså särskilt angeläget att om man har flera ohälsosamma levnadsvanor får hjälp och stöd att ändra sina vanor.

Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2–diabetes.

Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor.

Med tobaksbruk menas konsumtion av röktobak eller rökfri tobak.

  • Röktobak – cigarett, pipa, cigarill och cigarr samt vattenpipa i det fall tobak ingår i den blandning som inhaleras.
  • Rökfri tobak – snus och tuggtobak.

Rökning

Vuxna daglig rökare har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning är förknippad med hälsorisker. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. Daglig rökning är förenad med kraftig förhöjd risk för vissa typer av cancer i (t.ex. lungor, läpp, munhåla, svalg), hjärt-kärlsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt, stroke och försämrad cirkulation), lungsjukdom (t.ex. KOL), skador på munhälsan. Rökning kan också leda till försämrad effekt av sjukvårdande behandling, försvåra ett tillfrisknande och ökar komplikationsrisken i samband med operation.

Passiv rökning

Förutom att orsaka irritation i näsa och luftvägar t.ex. hosta, ökar passiv rökning risken för hjärtinfarkt, stroke och olika typer av cancer. Barn ar särskilt känsliga eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre påverkan. Föräldrar eller andra vårdnadshavares rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd.

Snusning

Med snusning avses daglig snusning. För gravida och ammande inkluderas även mer sporadisk snusning. Snus innehåller cirka 3000 kemiska ämnen varav 28 är cancerframkallande. Daglig snusning hos vuxna ger en något till måttlig förhöjd risk for sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död. Snus ger en ökad risk för lokala tandköttsskador, cirkulationspåverkan och för cancer i bukspottskörteln. Negativa effekter av snus vid graviditet och amning för såväl modern och som för fostret är väldokumenterade.

Vattenpipsrökning

Vid rökning med vattenpipa kan rökaren få i sig både nikotin, kolmonoxid och andra cancerogena ämnen om den massa som röks innehåller tobak. Även rökmassa som inte innehåller tobak kan medföra hälsorisker. Internationell forskning visar att vattenpipsrökning ger samma följder som cigaretterökning t.ex. lungcancer, KOL och hjärt- och kärlsjukdom. Dock behövs mer forskning om
bl. a passiv rökning från vattenpipa och vattenpipsrökning i svenska förhållanden.

E-cigarrettrökning

E-cigaretten marknadsförs som en metod för att sluta röka eller minska konsumtionen samt för användning på platser där rökning är förbjuden. Ännu finns dock ingen tillförlitlig forskning som visar om den verkligen hjälper rökare att bli rökfria på lång sikt eller hur den påverkar användarens hälsa. Argumenten mot e-cigaretten riktar sig mot att den innehåller nikotin, vilket innebär att man behåller både nikotinberoendet och vanan och det kan göra det svårare att komma ifrån beroendet. Andra ser e-cigaretten som ett tänkbart hjälpmedel for att sluta röka, men varnar för att e-cigaretten inte är en säker produkt och att det inte finns någon produktkontroll. E – cigaretten befaras också kunna fungera som en tillvänjning till cigaretterökning för ungdomar. Slutligen avger e – cigaretten även en slags ånga eller ”passiv rök” och bör inte vara tillåten i rökfria miljöer.

Tobaksslutarstöd vid Angereds Närsjukhus

Det är svårt att sluta med tobak, men hjälp finns att få. På Angereds Närsjukhus finns specialutbildad personal i tobaksavvänjning, som kan stödja dig som vill sluta röka. Informationsträffar, drop-in om tobaksavväjning erbjuds på torsdagar klockan 15-16 på Sjukhuset, Halmtorget 1, anmäl dig i receptionen (med reservation för uppehåll under semestertider och i samband med storhelger). Läs mer om Tobaksslutarstöd på Angereds Närsjukhus.

Telefon- och webbrådgivning

Det finns hjälp att få via telefon och internet, rådgivningen kan användas ensamt eller som komplement till annan form av rådgivning, och kan vara med eller utan tillägg av skriftligt material och läkemedel. Sluta-rökalinjen.se och på telefon, 020-84 00 00, är en kostnadsfri stödlinje för alla som har funderingar kring att sluta bruka tobak. På webben finns bl. a 1177.se
 Vårdguidens självhjälpsprogram för tobaks avvänjning.

Alkohol påverkar alla vävnader i kroppen och bland de många tillstånd som kan vara direkt eller indirekt orsakade av alkohol kan nämnas: cancer i olika organ, neuropsykiatriska sjukdomar, depressioner, hjärt-/ kärlsjukdomar, leversjukdomar, skador genom olycksfall och självtillfogade skador.

Alkohol kan dessutom bidra till bland annat benskörhet, nedsatt immunförsvar med dålig sårläkning som följd, nedsatt fertilitet och fosterskador, nervskador, sömnproblem och övervikt. Känsligheten för alkoholens effekter varierar mellan olika personer men kan också variera för en person över tid och beroende på omständigheter. Det finns situationer när man helt bör avstå från alkohol, t. ex. under graviditeten, i trafiken, i samband med vissa sjukdomar och när man äter vissa mediciner.

Definition av riskbruk av alkohol

Med riskbruk av alkohol menas att man har en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller att man dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Ett riskbruk av alkohol innebär för vuxna en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död.

En hög konsumtion betyder mer än 14 standardglas i veckan om du är man och mer än 9 standardglas i veckan om du är kvinna (se bild).

Om du vid ett och samma tillfälle dricker 5 eller fler standardglas som man, och 4 eller fler standardglas som kvinna, definieras som ett riskbruk.

Men gränserna för riskbruk är inte exakta. Hur känslig man är för alkohol kan variera – för vissa personer innebär även en lägre konsumtion en risk.

Har du frågor och funderingar om hur alkohol påverkar hälsan och de olika risknivåerna vid alkoholbruk? Prata med sjuksköterska eller läkare vid ditt vårdbesök.

Telefon- och webbrådgivning

Det finns hjälp att få via telefon och internet. Alkohollinjen, tel. 020-84 44 48, erbjuder rådgivning via telefon läs mer på www.alkohollinjen.se.

För att testa och få råd om dina alkoholvanor, t.ex. alkoholtest på www.1177.se och på www.alkoholprofilen.se 
Webbaserad rådgivning finns på Alkoholhjälpen, www.alkoholhjalpen.se 

Testa dina alkoholvanor

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på hälsan och bidrar t.ex. med att förebygga hjärt- kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, benskörhet, depression och cancer.  Om man är fysiskt aktiv blir kroppen starkare och smidigare, man orkar mer, har lättare att hålla vikten, stress och oro minskar, lindrar värk och sömnen förbättras. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att man kan leva ett oberoende liv långt upp i åren. Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär istället en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död. Exempelvis ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Fysisk aktivitetsnivå - Allmänna rekommendationer (vuxna)

• 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå (t. ex 30 minuter 5 dagar per vecka)

• eller 75 minuter fysisk aktivitet på hög intensitetsnivå (t. ex 25 minuter 3 dagar per vecka)

• eller en kombination av dessa

• Minsta sammanhängande aktivitetstid är 10 minuter

• Muskelstärkande aktivitet av stora muskelgrupper 2 gånger per vecka

• Personer över 65 bör träna balans, smidighet och koordination regelbundet

• Regelbundna avbrott i stillasittandet – långvarigt, oavbrutet stillasittande bör undvikas

Vill du veta mer, på fyss.se kan du bland annat läsa mer om fysisk aktivitet vid olika sjukdomar

 

Hälsosamma matvanor är en förutsättning för god hälsa och förebygger vissa sjukdomar. Oavsett om man är frisk eller sjuk är maten en förutsättning för välbefinnande.

Vad du väljer att äta, hur mycket och hur ofta du äter påverkar hur du mår. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärtsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad. Hälsosamma matvanor kännetecknas av att intaget av både energi och näringsämnen motsvarar behovet så att risken för undernäring eller övernäring (framför allt ett för stort intag av energi) eller andra kostrelaterade sjukdomar ökar. I hälsosamma matvanor ingår också val av livsmedel, måltidsmönster och hur maten tillagas.

Definitionen av vad som är hälsosamt respektive ohälsosamt vilar idag på god, evidensbaserad grund. Oavsett vad som ibland framtonas i media, finns en bred samsyn inom forskningen vilket bland annat kommer till uttryck i de Nordiska Näringsrekommendationerna från 2012.

Livsmedelsverkets allmänna rekommendationer för att motverka kostrelaterade sjukdomar

 

Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Ohälsosamma matvanor kan innebära både ett för stort eller ett för litet intag av näringsämnen eller livsmedel i förhållande till det individuella behovet.

Ohälsosamma matvanor bedöms sammantaget ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtidig död. Ohälsosamma matvanor ökar risken att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.

Matvanor och sjukdom

Bedömningen av matvanor är komplext och omfattar flera olika faktorer. Rekommendationerna kan därför se väldigt olika ut, och rådgivningen bör därför vara individuellt anpassad.

För många sjukdomar har maten en central roll i den medicinska behandlingen, till exempel vid diabetes, fetma, höga blodfetter, olika typer av livsmedelsöverkänslighet och vid vissa tarm- och njursjukdomar. För dessa sjukdomar finns förutom hälsosamma matvanor specifik kunskap om klinisk nutritionsbehandling vilken bör utföras av legitimerad dietist.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är Sveriges expert- och centrala kontrollmyndighet på livsmedelsområdet och arbetar för säker mat och bra dricksvatten. Har du koll på dina matvanor? På matvanekollen på livsmedelsverkets hemsida finns ett enkelt snabbtest. Du får också tips på hur du skulle kunna äta för att förbättra matvanorna.

Vill du läsa mer om hur hälsosamma matvanor kan se ut och vilka typer av livsmedel som kan hjälpa dig att må bra och minska risken för olika sjukdomar. Besök Livsmedelsverkets hemsida slv.se .

HälsANS Pausgympa

Charlotta Bertolino

Folkhälsoplanerare
Telefonnummer
Senast uppdaterad: 2018-06-14 16:38