Filmer om astmabesök

[Filmen inleds med en vy från utsidan av Specialistcentrum Barn och Unga Gamlestaden och hur receptionen ser ut. Ni anmäler er i receptionen eller självincheckningen.]

– Maja. [Sjuksköterskan ropar upp barnets namn] – Välkomna!

[Sjuksköterskan berättar vad som ska hända under besöket.]

[Sjuksköterskan:] – Du kommer få göra två olika tester idag. Båda handlar väldigt mycket om att blåsa. Det är ingenting som gör ont eller är läskigt, utan det är bara att man får blåsa väldigt mycket.

Först ska jag fråga, har du tagit dina inhalationsmediciner idag?

[Maja:] – Nej.

[Sjuksköterskan:] – Vad bra! Alla andra dagar ska du ta dina astmamediciner så som doktorn har sagt. Men inte just den dagen du ska göra en sån här undersökning hos oss. Det första testet du ska få göra är något som heter NO-test och det är den här lilla apparaten.

Här är ett litet moln och det är du i det här spelet, som är molnet. Du ska få hålla i den här och din uppgift i det här spelet är att ta molnet i mål här borta på andra sidan, in i väggen. Det gör du genom att blåsa. Det du kommer få göra är att sätta läpparna runt den lilla där och börja med att andas in. Du andas in, suger in, så mycket du kan genom den där.

[Sjuksköterskan visar hur Maja ska göra]. 

Då kommer det här molnet att åka upp i mitten. Sedan fortsätter du att blåsa ut, länge och stadigt. Då kommer molnet att flytta sig i sidled. Det gäller att inte blåsa för hårt för då hamnar du häruppe [visar på toppen av skärmen] där molnet inte ska vara och blåser du för svagt så hamnar molnet här nere där den inte heller ska vara. Det gäller alltså att hålla molnet hela vägen i mitten, ända in i mål.

[Maja:] – Okey.

[Sjuksköterskan:] – Då kan du kan testa: först läpparna runt och andas in mycket luft.

[Maja andas in så mycket luft hon kan.]

[Sjuksköterskan:] – Jättebra och sedan andas ut.

[Sjuksköterskan hejar på Maja när hon blåser:]

– Jättebra! Blås lite hårdare, lite hårdare, ja, bra jobbat, lite till, lite till! In i väggen, in i väggen. Kom igen, kom igen. Bra! Jättebra jobbat! Nu ska apparaten bara tänka en liten stund.

[Före spirometri-testet ska vi väga och mäta.]

– Då ska vi göra nästa test som är spirometrin. Först och främst är det viktigt hur man sitter, man ska sitta rak i ryggen och fötterna på en pall. Det är för att lungorna verkligen ska kunna jobba och vidga sig. Så lungorna inte blir hoptryckta.

Sen ska du få ha den här klämman på näsan. Den är till för att du bara ska blåsa ut med munnen och inte blåsa med näsan. Nu får du det här munstycket och när jag har startat programmet i datorn ska du få sätta tänderna och läpparna runt det vita munstycket.

Börja med att andas ett helt vanligt andetag in och ut i den här. Efter det så drar du in så mycket luft du kan och blåser ut så hårt du kan. Så det blir som en storm ut genom munnen. Och du blåser ut så länge du kan hålla ut. Det blir så här.

[Sjuksköterskan visar hur hon menar.]

Länge ska du blåsa ut och jag kommer tjata på dig: fortsätt, fortsätt, fortsätt. Känner du dig redo?

[Maja:] – Ja!

[Sjuksköterskan:] – Då startar jag programmet och du sätter tänder och mun runt munstycket och andas först som vanligt. Och sedan mycket in och ut! [Sjuksköterskan hejar på Maja att fortsätta:] – Lite till och lite till och lite till. Jättebra blåst!

Nu vet ju inte jag om detta är max för dig eller om du kan blåsa ut ännu mer. Därför behöver vi göra minst två till blås för att veta att det stämmer.

[Maja blåser två till på samma sätt.]

[Sjuksköterskan:] – Fantastiskt! Nu kan vi ta loss den här från näsan, du har blåst jättebra och nu har vi pålitliga kurvor här i datorn. Då har vi gjort spirometrins första del och nu ska du få andas in lite luftrörsvidgande medicin [kallas även inhalationsmedicin]. Fyra doser ska du ta den av den och det behöver man för att verkligen vidga luftrören.

Vad bra du kan [andas in medicin] och så håller du andan och räknar: en, två, tre, fyra.

[Maja tar medicinen på samma sätt fyra gånger i rad.]

[Sjuksköterskan:] – Jättebra Maja, det var fjärde dosen. Då ställer vi klockan på en kvart så att medicinen får verka ordentligt. Sen när klockan ringer om en kvart så ska du få blåsa igen in i datorn och då gör vi det som kallas eftertestet. När du har medicin i kroppen och blåser ser vi om du blåser likadant eller om kurvorna ser lite annorlunda ut när du har tagit medicin. Det är så hela testet går till och under tiden ska vi vänta.

Ni ska få fylla i ett speciellt frågeformulär som kallas för AKT-test. Och sedan kan du få göra vad du vill resten av väntetiden. Det här är frågor om de senaste fyra veckorna, om hur du har mått i din astma den senaste månaden. Det är du som ska fylla i de här frågorna som har gubbar på sig.

De tre sista frågorna, som inte har  gubbar, de får mamma fylla i. Sedan ska vi räkna ihop summan här nere.

[Maja och mamma fyller i formuläret.]

[Sjuksköterskan:] – Då ska vi bara vänta några minuter. Du kanske vill måla lite? Jag har lite pennor där bakom er.

[Maja målar en teckning i väntetiden.]

[Sjuksköterskan:] – Okey Maja, då har vi väntat en kvart och det är dags att blåsa igen.

[Maja gör som tidigare: Sitter rak i ryggen, tar på klämman på näsan och blåser genom munstycket in i datorn.]

[Sjuksköterskan:] – Tänder och läppar runt och först ett vanligt andetag. Jättebra och sedan tar du i från tårna! [Sjuksköterskan hejar på Maja:]

– Fortsätt, fortsätt, fortsätt, lite till och lite till.

[Maja blåser så länge hon orkar och kan.]

[Sjuksköterskan:] – Nu har du, Maja, blåst tre jättefina blås och då tycker jag att vi kan nöja oss med dem. Det ser jättefint ut.

[Maja:] – Men, varför skulle jag egentligen blåsa en gång till?

[Sjuksköterskan:] – Jo, det är för att vi behöver se, dels utan medicin hur dina luftvägar mår och dels med medicin. För om det blir någon skillnad nu när du har fått medicin betyder det att du kanske behöver ta någon mer medicin hemma. Men blåser du likadant andra gången då betyder det att den medicin du har redan gör att du mår tillräckligt bra. Att dina luftvägar mår tillräckligt bra och att du inte behöver någon mer medicin. Du ska ju må så här bra med den medicinen du har. Det ska inte bli någon skillnad. Tack vare att du tar dina mediciner så bra som jag tror att du gör.  Du tar dem varje dag?

[Maja:] – Ja!

[Sjuksköterskan] – Jättebra. Testet visar att du är välbehandlad i din astma och det är ingenting vi behöver förändra i ditt fall. Vi kommer ju fortsätta följa dig här på mottagningen så du kommer få göra fler såna här tester och då kan vi se från gång till gång om vi behöver göra någon justering i medicineringen och hur du mår i dina luftvägar. Då fortsätter du med dina mediciner som du har gjort och så ses vi längre fram igen. Då får ni ha det så bra!

[Mamman:] – Tack för idag!

[Maja och mamma säger hejdå och reser sig och går ut från mottagningsrummet.]

[Mamman:] – Då var det klart. Hur tyckte du att det kändes?

[Maja:] – Det kändes helt okey! Det gjorde inte ens ont.

[Mamma:] – Jättebra!

[Sjuksköterskan tejpar upp majas teckning på väggen.]

[Sjuksköterskan:] – Först och främst är det viktigt hur man sitter. Man ska sitta rak i ryggen och ha fötterna på en pall. Det är för att lungorna verkligen ska kunna jobba och vidga sig. Så lungorna inte blir hoptryckta. Sen ska du få ha den här klämman på näsan. Den är till för att du bara ska blåsa ut med munnen och blåsa med näsan.

Nu får du det här munstycket och när jag har startat programmet i datorn ska du få sätta tänderna och läpparna runt det vita munstycket. Börja med att andas ett helt vanligt andetag in och ut i den här. Efter det så drar du in så mycket luft du kan och blåser ut så hårt du kan. Så det blir som en storm ut genom munnen. Och du blåser ut så länge du kan hålla ut. Det blir så här.

[Sjuksköterskan visar hur hon menar.] – Länge ska du låsa ut och jag kommer tjata på dig: fortsätt, fortsätt, fortsätt. Känner du dig redo?

[Maja:] – Ja!

[Sjuksköterskan:] – Då startar jag programmet och du sätter tänder och mun runt munstycket och andas först som vanligt. Och sedan mycket in och ut!

[Sjuksköterskan hejar på Maja att fortsätta:] – Lite till, lite till och lite till. Jättebra blåst! Nu vet ju inte jag om detta är max för dig eller om du kan blåsa ut ännu mer. Därför behöver vi göra minst två till blås för att få veta att det stämmer. [Maja blåser två till på samma sätt.]

[Sjuksköterskan:] – Fantastiskt! Nu kan vi ta loss den här från näsan. Du har blåst jättebra och nu har vi pålitliga kurvor här i datorn. Då har vi gjort spirometrins första del och då ska du få andas lite luftrörsvidgande medicin [kallas även inhalationsmedicin]. Fyra doser ska du ta den av den, det behöver man för att verkligen vidga luftrören. Vad bra du kan och så håller du andan och räknar: ett, två, tre, fyra. [Maja tar medicinen på samma sätt fyra gånger i rad.]

[Sjuksköterskan:] – Jättebra Maja, det var fjärde dosen. Då ställer vi klockan på en kvart så att medicinen får verka ordentligt. Sen när klockan ringer om en kvart så ska du få blåsa igen in i datorn och då gör vi det här som är eftertestet. När du har medicin i kroppen och blåser så ser vi om du blåser likadant eller om kurvorna ser lite annorlunda ut när du har tagit medicin. Det är så hela testet går till och under tiden ska vi vänta.

Ni ska få fylla i ett speciellt frågeformulär som kallas för AKT-test. Och sedan kan du få göra vad du vill resten av väntetiden. Det här är frågor om de senaste fyra veckorna, om hur du har mått i din astma den senaste månaden. Det är du som ska fylla i de här frågorna som har gubbar på sig. De tre sista frågorna, som inte har gubbar, de får mamma fylla i. Sedan ska vi räkna ihop summan här nere. [Maja och mamma fyller i formuläret.]

[Sjuksköterskan:] – Då ska vi bara vänta några minuter. Du kanske vill måla lite? Jag har lite pennor där bakom er. [Maja målar en teckning i väntetiden.]

[Sjuksköterskan:] – Okey Maja, då har vi väntat en kvart och det är dags att blåsa igen. [Maja gör som tidigare: Sitter rak i ryggen, tar på klämman på näsan och blåser genom munstycket in i datorn.]

[Sjuksköterskan:] – Tänder och läppar runt och först ett vanligt andetag. [Sjuksköterskan hejar på Maja:] – Fortsätt, fortsätt, fortsätt, lite till och lite till. [Maja blåser så länge hon orkar och kan.]

[Sjuksköterskan:] – Nu har du, Maja, blåst tre jättefina blås och då tycker jag att vi kan nöja oss med dem. Det ser jättefint ut.

[Maja:] – Men, varför skulle jag egentligen blåsa en gång till? [Sjuksköterskan:] – Jo, det är för att vi behöver se, dels utan medicin hur dina luftvägar mår och dels med medicin. För om det blir någon skillnad nu när du har fått medicin betyder det att du kanske behöver någon mer medicin hemma. Men blåser du likadant andra gången då betyder det att den medicin du har redan gör att du mår tillräckligt bra. Att dina luftvägar mår tillräckligt bra och att du inte behöver någon mer medicin. Du ska ju må så här bra med den medicinen du har. Det ska inte bli någon skillnad.

[Sjuksköterskan:] – Något som heter NO-test och det är den här lilla apparaten. Det är ett litet moln och det är du i det här "spelet" som är molnet. Då ska du få hålla den här och din uppgift i det här spelet är att ta dig i mål här borta på andra sidan i väggen och det gör du genom att blåsa.

Det du kommer få göra är att sätta läpparna runt den lilla där och börja med att andas in så mycket du kan, suga i dig luft, genom den där.

[Sjuksköterskan visar hur Maja ska göra]. 

Då kommer det här molnet åka upp i mitten. Sedan fortsätter du att blåsa ut, länge och stadigt. Då kommer molnet att flytta sig i sidled. Men det gäller inte blåsa för hårt, för då hamnar du här uppe molnet inte ska vara. Och blåser du för svagt så hamnar du här nere där den inte heller ska vara. Det gäller alltså att hålla molnet hela vägen i mitten, ända in i mål.

[Maja:] – Okey.

[Sjuksköterskan:] – Då kan du testa: först läpparna runt och andas in mycket luft.

[Maja andas in så mycket luft hon kan.]

[Sjuksköterskan:] – Jättebra och sedan ut.

[Sjuksköterskan hejar på Maja när hon blåser:] – Blås lite hårdare, lite hårdare, ja, lite hårdare. Bra jobbat, lite till, lite till, in i väggen in i väggen, in i väggen. Kom igen, kom igen! Jättebra jobbat.

Nu ska apparaten bara tänka en liten stund.