Pandemin och den ojämlika hälsan
Situationen kring coronaviruset har inneburit bråda dagar för Folkhälsoenheten på Sjukhusen i väster. De plattformar och nätverk som enheten arbetat upp under lång tid har fått direkt aktualitet och möjliggjort omedelbar samverkan och riktade insatser för folkhälsan, mitt under pågående pandemi.
- Corona-pandemin ställer den problematik som ligger till grund för vårt uppdrag – den ojämlika hälsan – i blixtbelysning, säger Maria Magnusson, verksamhetsansvarig för Folkhälsoenheten på Sjukhusen i väster.
Eftersom mycket redan är på plats när det gäller samverkan och ömsesidig tillit i framförallt nordöstra Göteborg, så finns goda förutsättningar för att utarbeta strategier som kan motverka utbrottets följder i de stadsdelarna. Flera insatser har gjorts och pågår ännu.
Ojämlika förutsättningar
Folkhälsomyndighetens rekommendationer – håll distans, stanna hemma vid symptom – kan tyckas enkla och självklara. Men tar man i beaktande att inte alla har samma förutsättningar att följa dem blir en annan bild synlig. Trångboddhet och flergenerationsboende försvårar möjligheten att hålla distans, liksom resor med lokaltrafik för att ta sig till och från arbetet. Många har dessutom arbeten som innebär mycket kontakt med andra, till exempel inom vård och omsorg.
En ytterligare svårighet är att befolkningen i nordöstra Göteborg har en högre andel invånare med sjukdomar som innebär ökade risker om de blir smittade, såsom diabetes, lungsjukdomar och högt blodtryck.
Att förutsättningarna är olika ger upphov till frågor, som till exempel hur man skyddar personer i riskgrupp i ett trångbott hushåll och hur man vårdar en närstående som är sjuk i covid-19. För att rekommendationerna ska kunna följas behöver de ta hänsyn till människors skilda livsvillkor.
Utökat uppdrag till hälsoguider och kulturtolkar
Folkhälsoenheten har samverkat med hälsoguider och kulturtolkar i många folkhälsosammanhang genom åren. Nu, under pandemin, har de tilldelats ett utökat uppdrag av Sjukhusen i väster och Göteborgs stad för att nå ut till invånarna med information och kunskap kring coronaviruset. Uppdraget utgår förstås från Folkhälsomyndighetens rekommendationer och fokus ligger på dialog, information och återkoppling.
- Hälsoguiderna och kulturtolkarna får många frågor som handlar om hur man kan begränsa smittspridningen, vad man skall göra om man tror att man är smittad, om barnen verkligen skall gå till skolan och om en förälder tillhör riskgrupperna, säger Charlotta Bertolino, Folkhälsoplanerare. Det kommer också många frågor och synpunkter på de strategier som Sverige valt för att begränsa smittspridning.
Kort sagt, ungefär samma typ av frågor som kommer upp i den allmänna debatten, på pressträffarna och i de flesta sociala medier. Men här är många av frågorna också relaterade till boendesituationen och de skilda förutsättningarna.
- Många invånare kan uppleva att vissa av råden från myndigheterna är omöjliga att tillämpa för dem själva, i deras livssituation, menar Moa Hallmyr, folkhälsoplanerare. Enligt Mänskliga rättigheter har var och en rätt till stöd från hälso- och sjukvården som är tillgänglig, exempelvis på det egna språket och anpassat på ett sätt som gör att man verkligen kan använda det.
Bland annat denna diskrepans försöker Folkhälsoenheten att adressera med sitt arbete. Till exempel genom att föra vidare viktiga frågor, resonera kring och tillgängliggöra rekommendationerna och motverka desinformation.
Information om covid-19 vid trångboddhet
Frågor, oro och återkoppling som kommit in från kulturtolkar och hälsoguider har legat till grund för Folkhälsoenhetens bidrag till rapporten Underlag för information om Covid-19 vid trångboddhet och flergenerationsboende. Rapporten, som är utgivet av Avdelningen samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, blev klar i slutet av april och ger vägledning kring hur Folkhälsomyndighetens råd kan tillämpas i praktiken vid bland annat trångboddhet. Råden har varit mycket efterfrågade och sprids nu nationellt (länk nedan).
- De nya råden på vanligt talspråk och med fokus på trångboddhet svarar väldigt väl mot de frågor som ställs till oss, till hälsoguiderna och kulturtolkarna, säger Moa Hallmyr, Folkhälsoplanerare.
Insatser på flera sätt och olika kanaler
Förutom arbetet med hälsoguider och kulturtolkar är Folkhälsoenheten initiativtagare till ett flertal andra insatser. Till dessa hör bland annat det mycket välbesökta möte som en idrottsförening bjöd in till (utomhus såklart, med distans mellan deltagarna). Samtalet där växlade mellan myndigheternas strategier och vad en idrottsförening kan göra, liksom trångboddhet, betydelsen av bra mat och vad det innebär att verka för en så god psykisk och fysisk hälsa som möjligt i befolkningen, genom krisen liksom efteråt.
Just vikten av bra och riktig mat är ett budskap som Heléne Ambjörnson, processledare hälsofrämjande sjukhus och dietist, arbetar med att sprida. Hon har i samverkan med HFS temagrupp matvanor nyss lanserat information på 1177.se – ett avsnitt om just vikten av bra mat (länk nedan).
- För att stödja immunförsvaret är det viktigt att äta varierat, hälsosamt, regelbundet och lagom mycket, säger Heléne Ambjörnson.
En ytterligare insats är regelbundet återkommande radioinslag på ett flertal närradiostationer, på åtta olika språk. Inslagen informerar om coronaviruset och Folkhälsomyndigheternas riktlinjer. Dessa inslag håller nu på att arbetas om och anpassas i enlighet med underlaget för information vid trångboddhet.
- Det är tydligt att arbetet med att samla in synpunkter och förklara myndigheternas strategier gör stor skillnad, säger Maria Magnusson. Nu är det oerhört viktigt att vi riktar blicken framåt. Vi måste komma ut ur den här pandemin med god styrfart när det gäller att utjämna den ojämlika hälsan. Det gäller hela samhället.