Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Fokus på kvinnlig könsstympning

3 medarbetare på gynmottagningen står i dörren och vinkar välkommen in.
Etab El Metowri, Rose-Marie Grevarp Palmlöf och Anna Chavez Karlström står i dörren till gynekologimottagningen och vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus.

Vi möter en patientgrupp som vi med relativt små medel kan göra stor skillnad för. Så säger Rose-Marie Palmlöf, en av barnmorskorna som arbetar på Vulvamottagning Angereds närsjukhus.

Både Rose-Marie och hennes kollegor arbetar systematiskt för att sprida kunskap om kvinnlig könsstympning och med att berätta om sitt viktiga och givande arbete. Målet är att nå fler drabbade flickor och kvinnor och att förhindra att fler utsätts.

– Vi är ett team med barnmorskor, gynekolog, undersköterskor, kurator och sexualrådgivare som arbetar med ett helheltstänk kring hälsa. Vi tar emot patienter från 13 år och uppåt, berättar Rose-Marie.

Ett patientmöte

–  Ofta vet inte kvinnan så mycket om sitt underliv när vi träffas. Man kanske vet att man var med om något som barn men i de kulturer detta är vanligt är underlivet en kroppsdel som ofta förnekas, säger Rose-Marie. Våra möten är en del i bearbetningen av vad man varit med om. Vi undersöker vad som är borttaget och vad som finns kvar. Det är ett viktigt fokus, det som finns kvar, klitoris är ett stort organ och många gånger är det toppen som är borttagen. Många tror att njutning från underlivet har berövats dem men om kvinnan vill kan vi ge hjälp för att hitta en väg till sexuell njutning. Att lära känna sitt underliv och att bearbeta traumat könsstympningen fört med sig är viktiga delar i vårt arbete, vi fokuserar på att göra det bästa av situationen.

Till vulvamottagningen kommer också en del kvinnor som varit med om den könsstympning som kallas typ 3. Det medför ofta stor påverkan på hälsan eftersom blygdläpparna då sytts ihop och enbart en liten öppning har lämnats för kiss och mensblod att komma ut. I de fallen kan det vara aktuellt med en öppningsoperation vilket också erbjuds på vulvamottagningen.

– Alla som kommer till oss är inte jätteledsna utan en del är mer accepterande, de förstår sina föräldrar men nästan alla uttrycker att de inte skulle göra likadant mot sina egna döttrar, säger Rose-Marie. Ju fler vi når, ju mer kunskapen ökar, både hos den här patientgruppen och hos vårdpersonal, desto närmare vårt mål med ett stopp av kvinnlig könsstympning kommer vi.

Väldigt många kvar att nå

– Vi som vårdpersonal har blivit bättre på att ställa öppna frågor kring våld i nära relationer, vi behöver även bli bättre på att fråga om könsstympning, säger Rose-Marie. Man kan till exempel säga ”Jag vet inte om du varit med om detta men jag vet att det är vanligt i det landet du kommer ifrån att flickor varit med om ingrepp i sitt underliv…” Vi brukar aldrig använda ordet stympning i de frågorna, det är ett så väldigt laddat ord. Vi använder hellre ord som ingrepp, operation eller blivit klippt, i underlivet.

– Kanske finns fortfarande en rädsla hos vårdpersonal över svaret man kan få om man frågar? funderar Rose-Marie. I så fall vill jag säga att vi på vulvamottagningen finns här, antingen som bollplank eller för att ta emot flickan eller kvinnan. Trösklarna är låga hos oss, det räcker att vi får ett telefonsamtal av kvinnan själv eller den vårdperson hon har förtroende för så ordnar vi en egenremiss. Ett annat sätt är ett skriva ner namn, personnummer och telefonnummer på ett vanligt papper med en kommentar om att man varit med om något ingrepp i underlivet, lägg på brevlådan eller lämna in i vår reception så tar vi kontakt.

– Det finns en till viktig sak vi önskar att vårdpersonal förmedlar i mötet med utsatta kvinnor och flickor och det är att Vulvamottagning Angereds närsjukhus är en del av den gynekologiska mottagningen så i väntrummet är det ingen som vet att den kvinna som söker vår hjälp gör det. Hon blir uppropad som vilken annan gyn-patient som helst. För en del kan den kunskapen vara underlättande i sig.

 

Läs mer

Uppskattningsvis finns det i Västra Götalandsregionen cirka 5000 flickor/kvinnor i åldern 13–29 år som utsatts för könsstympning och betydligt fler om man tänker in alla åldrar. Sedan vulvamottagningen startade 2018 har drygt 300 patienter fått hjälp på mottagningen i Angered och därmed blir det tydligt att det finns många kvar att nå.

Vill du läsa mer?

Digital föreläsning 7 februari

Sjukhusen i väster uppmärksammar Internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning (6 februari) genom att bjuda in till en digital föreläsning, följt av workshop. Välkommen den 7 februari klockan 17:00 – 19:30! Fokus är på hur vi kan göra kvinnlig könsstympning bli mer pratbar och hur vi kan få ett stopp på sedvänjan.

Du behöver inte anmäla dig – tillfället är gratis och öppet för alla.

Frågor?

Jenny Helin, Samordnare Våld i nära relation, Göteborgs Stad
Mobil: 072-856 52 10 e-post: jenny.helin@socialnordost.goteborg.se

Kajsa Panigaua Iacobi, Folkhälsoutvecklare, Angereds närsjukhus Mobil: 072-206 51 01 e-post: sofia.kajsa.paniagua.iacobi@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2022-02-03 17:45