Ny rapport från folkhälsoenheten: Att vara förälder i ett nytt land

Två kvinnor står i ett rum med stora fönster, framför ett blädderblock. I förgrunden sitter personer och lyssnar på presentationen.
Maria Magnusson från folkhälsoenheten (till vänster) presenterade i går rapporten "Att vara förälder i ett nytt land", tillsammans med Christina Berg från Göteborgs universitet (till höger).

Med långsiktiga anställningsförhållanden och tillgång till expertstöd skulle kulturtolkar och doulor på ett bättre och mer hållbart sätt kunna stötta och hjälpa föräldrar och deras små barn till större hälsa och välmående. Det är en av slutsatserna i rapporten ”Att vara förälder i ett nytt land”.

I går presenterade Sjukhusen i västers folkhälsoenhet tillsammans med Göteborgs universitet och föreningen ”Tidigt föräldrastöd” resultatet av forskningsprojektet ”Att vara förälder i ett nytt land”. Syftet har varit att undersöka vad som främjar respektive hindrar hälsa och välmående bland barn och föräldrar i nordöstra Göteborg. Kulturtolkars och doulors erfarenheter har varit viktiga kunskapskällor i arbetet, då en del familjer i området har liten kontakt med myndigheter och den offentliga vården.

Otrygg miljö och bristande etablering på arbetsmarknaden - hinder för hälsa

Bland de faktorer som hindrar hälsa och välmående framkom bland annat att tuffa livsvillkor och osäkerhet kan leda till att föräldrarollen blir svår att klara av. Det kan handla om otrygg miljö, bristande etablering på arbetsmarknaden och att pengar och tid inte räcker till. I ett nytt land kan man också känna osäkerhet kring normer och roller samt ha svårare att känna tillit. Många känner inte förtroende för myndigheter. Det kan göra att man undviker att ta hjälp och stöd, såsom att ta barnen till tandläkaren. Flera nämnde också att det är svårt, som ny i ett land, att veta vad olika livsmedel i affären innehåller.

I projektet fick doulorna och kulturtolkarna också ge förslag till förändringar. Här lyftes bland annat fram önskemål om ökat expertstöd till doulor och kulturtolkar, så att de kan bedriva sitt hälsofrämjande arbete på ett bättre och mer professionellt sätt. Man såg också ett behov av mer informationsmaterial på olika språk om kost och andra hälsoaspekter, med svar på vanliga frågor som målgruppen har.

Maria Magnusson, ansvarig för Sjukhusen i västers folkhälsoarbete, konstaterar att något av det viktigaste som framkom i projektet handlade om myndigheternas kommunikation:

– De behöver bli bättre på det, inte bara för att informera eller få folk att bli överens utan för att verkligen lyssna och ta till sig synpunkter. Man måste vara beredd på att det inte alltid är bekvämt.

Bättre arbetsförhållanden kan förbättra stödet från kulturtolkar och doulor

Maria Magnusson lyfter också fram arbetsförhållandena för och finansieringen av kulturtolkar och doulor som förbättringsområden. Som länkar till det svenska samhället blir såväl kulturtolkarnas som doulornas roll ofta stor och uppslukande, samtidigt som deras anställningar som regel finansieras från olika håll från år till år vilket leder till stor osäkerhet.

– Både arbetsförhållanden och finansiering behöver utvecklas, så att de här viktiga funktionerna även på längre sikt kan ingå i de offentliga verksamheternas arbetssätt, säger Maria Magnusson.

Rapport: Att vara förälder i ett nytt land (pdf)

Forskningsprojektet "Att vara förälder i ett nytt land"

  • Forskningsprojektet har bedrivits i samarbete mellan Angereds närsjukhus/folkhälsoenheten, Göteborgs universitet samt den ideella föreningen ”Tidigt Föräldrastöd”.
  • Rapporten har skrivits av Maria Magnusson, verksamhetsansvarig för folkhälsoenheten vid Sjukhusen i väster och Christina Berg, professor i kostvetenskap, Göteborgs universitet.
  • Projektet har finansierats av Västra Götalandsregionen, hälsopromotion tandvård.